Beauty in the Breakdown

Igår va det fredag och då va det full rulle hela dagen! Åkte till Mattis i Lindeborg för att träffa Sofie och bara ta det lugnt :) Det va mysigt. Bara snackade lite tjejsnack om allt möjligt! Sen fick man reda på lite saker som inte va så roliga. Men det är uträtt nu så det är ingen fara hoppas jag.
Sen vid fyra begav jag mig hemmåt igen för att göra mig iordning inför kvällen. Blev BK med Jocke innan bion, skulle se Simpsons! Den va riktigt rolig :D se den!
Vid nio va filmen slut och vi gick hem till Lollo och Mattias och chillade med cider och öl. Sen kom även malin, karin, lotta, kajsa, anna och Jonte(som skulle gå igen efter en liten stund bara så han hann inte så mkt mer än att ta två tequila-shotar med mig :P). Det blev snack och chillkrök. Skulle egentligen ut men jag hade inget pass (och JA, jag är 19 år och har inte skaffat Leg än :$) för det va på visumansökan.
När alla hade gått så va det bara jag, lollo och mattias kvar :P När jag började känna mig lite så som tredje hjulet så begav sig även jag hemåt.

Fick en del chockar igår! haha. Att se DIG röka va inte det man förväntade sig direkt. Och det är bara du som kan tappa bort din plånbok sådär. börja brinna, "råka" trampa i stora pölar med dina vita skor och gå ända från Slagt till bellevue :P Men kul va det! haha

De mest oväntade personerna har hört av sig och försökt trösta mig. gulligt :)

Saknar Tomas

Jag vet inte, men jag börjar ångra mig att jag åkte till Mallorca. Det känns så falskt liksom. Jag tyckte det va helt underbart, och jag trodde verkligen att resan hade fört oss närmre varandra. Även om du aldrig sagt att du älskat mig, så kände jag det. Tårarna kommer varje gång jag tänker på den resan, för den va så perfekt. trodde jag. Nu vet jag att det inte var så för annars hade du inte helt plötsligt tappat dina känslor för mig, för det gör man inte. inte bara sådär, och inte efter en sån resa. Därför känns allt bara som en stor lögn, och det gör mig så ledsen. Jag älskade verkligen dig, på riktigt. Du sa att det va du och jag föralltid där nere, du sa att resan inte va ett försök att rädda vårt förhållande, för vi va redan så kära. vi va perfekta. hur kan då allt bara förändras så fort vi kommer hem? Känner mig grundlurad verkligen. Tydligen har inte dessa tio månaderna betytt lika mycket för dig. Du döljer nått för mig, och det trodde jag aldrig om dig. Du va tydligen inte så perfekt som jag trodde. Så arg på mig själv för att jag fortfarande älskar dig. saknar dig. hatar att inte få vara nära dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback