josephineandren

Hur kommer det sig att det alltid är jag som är den som slutar med tårar och känner mig som världens jobbigaste.

på en sekund får du mig att känna mig som en tia på skalan vi pratade om igår. jag hatar den känslan. vill inte vara den personen! vill inte vara den jag blivit, men samtidigt gör du det jävligt svårt att inte känna så! Jag hatar att vara svartsjuk, och jag har aldrig varit det som jag är nu heller. Jag är bara så jävla osäker och jag vet inte vad jag ska göra..
Hur blir det när jag är i Thailand liksom? FAN! Jag hatar detta. Att vara kär är världens underbaraste, men samtidigt det jobbigaste som finns. finns inget som gör mer ont. jag vill verkligen inte bli sårad igen :(